PyroBritt

.


I morgon skulle min svärfar ha fyllt 91 år.    Grattis H



Det förvånar mig att jag inte skrivit om honom tidigare eftersom han är en av dom människor som jag beundrat och respekterat mest av alla i modern tid.

Han var i unga år vävlagare åkte runt och lagade vävstolar bla på Barnängsgatan i Stockholm. Sedan blev han resande montör och servade kopieringsmaskiner och jobbade för Zeuthen & Aagaard. Under en period hade han 2 arbeten när han först jobbade på sekuritas som vakt och sedan som nattvakt på SEB där Markus Wallenberg hade sitt högsäte.

Han var otroligt duktig på Schack och kom flera gånger 2a och 3.a i SM.

Första gången jag träffade H var 1993 . Jag blev redan första gången tagen av hans otroliga pondus.
Han var inte en människa som tog vem som helst till sitt hjärta på en gång utan man fick så att säga förtjäna den.
Så jag minns än i dag men värme i bröstet den gången han sa till mig ett par år senare " jag gillar dig" då visste jag att han knutit mig till sitt hjärta. Det var en fantastisk känsla och det kändes som att vinna högsta vinsten på lotto.

Han var verkligen ingen dussinvara utan en människa med kvaliteer som man inte ser idag.

Punktlighet var ett ord som han tyckte om. Sa man kl 19.00 så var det kl 19.00 som gällde, och inget annat. Det var viktigt.

Rättvisa var ett annant ord som han levde starkt efter, och inte bara i ord utan även i handling.

"Juste" pratade han mycket om " jag vill att det ska vara juste sa han ofta.

Han var oerhört påläst och det han inte visste det tog han reda på. Ända fram till sista veckan han levde så kunde man diskutera samhällsfrågor och politik med honom. Han var som jag tycker det väldigt intelligent ja rent av klok.
När vi skulle rösta för Eu och euron så minns jag att han sa..."Ja jag är ju gammal och ska snart dö, jag ska fråga mitt barnbarn hur hon resonerar"

Han ville inte ligga någon till last och aldrig vara skyldig någonting. Det enda som han tagit emot från staten var nog pensionen som  han tjänat ihop till. Inte en enda gång under hela sin livstid hade han tagit ett banklån.

Det finns så mycket som jag skulle kunna berätta om min Svärfar men jag känner att orden blir ganska små när jag ska försöka beskriva hur mycket jag repekterade , beundrade och tyckte om honom.

Det är 2 år sedan som han dog, men ännu så kan jag komma på mig själv med att ta telefonen för att ringa till honom, eller om vi är ute och åker därut mot västerort där han bodde så kan jag säga till B " ska vi åka och fika hos...innan jag kommer på att ..nej just ja..

Det finns människor som lämnar ett oerhört tomrum efter sig  Det har han gjort, och jag saknar honom så