Den första gång jag såg dig....
I den här stugan bodde Mor när hon första gången såg min pappa.
Han kom på motorcyckel för att sälja en tvättmaskin. El var ett nytt påfund och tvättmaskin högsta mode.
Dock tyckte inte Morfar att en tvättmaskin var första prioritet så där blev inga affärer.
Men pappa blev kär ! Han var 19 år och mamma var 15 år.
Försökte gå in men där var låst och reglat för.
Det här fina Härberget har också stått på min mors barndomshem.
I dag står de här fina huset på hembygdsområdet i Åsele, och stugan där mamma bodde används som bagarstuga.
Ljusa minnens tid ska för alltid i mitt hjärta bo...
å här är pappa precis som han såg ut när han kom till Österstrand och såg min mor för första gången...
kortet har jag nu lämnat in för att göra en förstoring på canvas som ska sitta i köket uppe på gården...
Den fina bruna skinnmössan som pappa har på sig som en hjälm finns också kvar och vårdas ömt..
. Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn,
så bländande som svanen i sin skrud.
Då kom det ifrån skogen, från skogens gröna bryn,
liksom ett jubel utav fåglars ljud.
Då ljöd en sång från himmelen, så skön som inga flera;
det var den lilla lärkan grå, så svår att observera.
Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn
så bländande och grann som aldrig mera.
. Och därför när jag ser dig, om ock i vinterns dag,
då drivan ligger glittrande och kall,
nog hör jag sommarns vindar och lärkans friska slag
och vårens frus i alla fulla fall.
Nog tycker jag ur dunig bädd sig gröna växter draga
med blåklint och med klöverblad, som älskande behaga,
att sommarsolen skiner på dina anletsdrag,
som rodna och som stråla och betaga.
Birger Sjöberg
Vintern gav vika
Lyssna på din inre röst, finn din väg och var sann mot dig själv. Då lever du ditt liv
Följ det som gör dig lycklig och det kommer att öppna dörrar för dig där det tidigare bara fanns väggar
Bli en åskådare i ditt eget liv. Analysera mindre, döm mindre
Nya tankar skapar en ny tid
Ge mig kraft och styrka att gå den väg jag behöver gå
I går på min morgon prommis med Moffi så upptäckte jag att " vart tog våren vägen " det känns som sommaren är här.
Lite den känslan kan jag ha här nere i storstan att allting går så fort och våren var en söndag ungefär.
Jag klagar absolut inte. Det är underbart, men jag kan sakna våren i norr, när det riktigt märks från dag till dag hur
vintern ger vika.
Snön som smälter och krymper, takdroppen, vattnet som börjar porla i bäckarna, dom leriga grusvägarna som börjar torka upp, och den fantastiska islossningen på Holmträsksjön.
Fåglarna som kommer och flyttar in i dom holkar som pappa för många många år sen satt upp, och lukten av nyvaknad jord.
Just nu längtar jag upp och hem så det nästan gör ont.
Nu ska jag ta min lilla gris och gå mer till Humlegården en sväng. Kl 14 ska jag vara i Liljeholmen och prova ut en arbetsstol.
Sen raskt iväg till tanddoktorn, och sen ner till kontoret och se vad min gullige make hittat på.
Han möblerade om där i går så det skulle bli bättre för mig....
Hoppas ni alla som läser här får en underbar vår / sommar dag.
