Ge mig frid...
Dagar när man vaknar med ett leende på läpparna. Sen finns det dagar som i dag , när det gör ont i kropp och själ.
Dagar som inte går beskrivas med ord. När man känner en stor ledsnad, utanförskap och oro.
I dag tänker jag att jag tillåter mig det. Jag måste få känna så också. Det är livet...
Alla trådarna därinne, som bara vill trassla ihop sig till en omöjlig härva,
alla tankar som likt vilsna fåglar flaxar runt i kaotisk oreda,
alla känslors oroliga källor
som väller upp från mina okända djup...
Allt det namnlösa på min själs botten, allt bråte jag stoppat undan...
Jag samlar ihop det denna stund och släpper det framför dig...
Hjälp mig bringa ordning, sortera bort....ge mig frid
Med häst och släde till nytt hem
Det hus som vi håller på att renovera nu i Holmträsk, har också sin historia. 
Det började byggas i början på 1900 talet av en man som då bodde i holmträsk. Han blev lockad av alla rykten om ett bättre liv i Amerika och lämnade sina barn, (efter att hans hustru som legat i gipsvagga avlidit)och tog den stora båten till Amerikat för att söka sig lyckan där.
Min farfar Mattias Amandus som gick under namnet" Manne" köpte det halvfärdiga huset 1921 tog sin hustru och sina två barn varav min äldste farbror som då var bara 2 år och hans yngre syster som låg i vad man på den tiden sa "Tulla", stoppade in dom under fällen i släden spände för hästen och åkte genom skogen från Hedvattnet för att komma till Holmträsk och färdigställda huset.
Det kan inte ha varit lätt för farmor, att med i princip två tomma händer och ett halvfärdigt hus skapa sig ett liv för sin familj, som så småningom kom att bestå av 4 pojkar och en flicka. När man kom till Holmträsk och började färden över Holmträsksjön så upptäckte man att den var öppen på vissa ställen, så farfar var tvungen att vända på ekipaget och ta en annan väg över skogen.
Farfar hade 20 får som gav en del av ull och kött mm, men han bytte så småningom dom mot en häst, och jobbade i skogen med den för att få ihop till föda för dagen. Så småningom kom en ko till gården å livet rullade på.
När man kom till Holmträsk fanns där ingen affär men Österberg som då bodde på "holmen" byggde ett ljusblått stort hus som sedermera blev byns affär.
1937 började man bygga "bryggstugan" som man sa då, och 1938 restes så muren till den och till den medföljande "bagarstugan". Så kunde man baka sitt tunnbröd,
Farfar var en mästare på att fånga sik som ham rökte i sin egen tillverkade rök.
Han var en värdsmästare på att plocka bär. Man hade kött, mjölk 
och Farmor gjorde ost....i stora järngrytor ute på gården
Rent vatten var ingen självklarhet utan man fick dra vattnet från sjön, och när farmor tvättade så gjorde hon det i en järngryta nere vid sjön där hon eldade under grytan så vattnet blev varmt.
På vintern fick man göra hål i isen för att komma åt vattnet.
När min pappa var 18 år grävde man en brunn nere vid sjön och det måste ha känts som rena lyxen för stackars farmor som redan då plågades av sin reumatism.
i sommar såpaskurade jag en matta på bryggan och tänkte på min farmor då...
Min farfar var en kraftens karl, otroligt stark och senig och jag minns hur jag alltid fascinerade av hans stora händer, stora som dasslock. På sommaren när det var slåttana så bar han utan problem en hel hässja själv och han jobbade på som en motor. När man gjorde matpaus för att också vila så var han alltid först upp igen "det här är inge roligt "sa han" nu fortsätter vi jobba "
Jag tänker alltid på min farmor och farfar med kärlek och värme. Jag och mina syskon hade ju förmånen att få växa upp på gården tillsammans med dom och jag tror inte att jag nog har kunnat värdesätta betydelsen utav att ha den generationen så nära inpå. Om man för ett par timmar bara fick vrida klockan tillbaka så skulle jag göra det för att få fråga dom om allt det som jag glömde fråga när jag hade dom så nära en gång.
När dagen var slut så åt farmor och farfar alltid en kornmjölsgröt, läste ur sin bibelbok som dom läst från pärm till pärm flera gånger, och så tackade dom gud för den dag som gått
Ett glatt hjärta
Läser nu ...
I går satt det 4 röda Domherrar runt fågelbordet och mumsade. Röda Domherrar förebådar snö, och mycket riktigt det vräker ner snö här i dag.
Jag mår inte alls bra i dag och dessvärre inte maken heller , så vi stannar en dag till. Det känns dumt att utmana väder och hälsa när det inte är absolut nödvändigt, så vi satsar på att komma i väg i morgon bitti istället.
Den här tavlan hänger i min mammas vardagsrum.
Tavlan är gammal men budsakapet är likafullt aktuellt ..tycker jag
Min vision
Att må så bra som möjligt i varje stund !
Kanske låter som en enkel och banal vision men den funkar för mig...
Använda min erfarenheter från då- sikta framåt -och leva nu
Dåtid Framtid och Nutid
Varje morgon har vi en möjlighet att börja om, och reparera gårdagens misstag. Tidvattnet sopar varje dag stranden ren på nytt
Jordnära vill jag leva känna doften av vårvåt mark, fjolårsgräs, och solvärmda stenar
när det våras ibland bergen
Bland Ovikens skyhöga snökrönta fjäll
Jag är SÅ lycklig
Bland grönskande tuvor där ligger mitt käll
Där fjällbäcken porlar så frisk och klar
I Dunderklumpens grotta vilar jag mina trötta
Vila vid denna källa
Kaffe kokat på eld...finns inget bättre..
På väg uppåt
och nere i dalen igen..
Vi hann även vare med om renskilljningen som naturligtvis var jättespännande, men tyvärr hade jag ingen kamera med mig den dagen.
Bilderna är tagna från min fjällresa i Stora Blåsjön och Burgfjällsmassivet 94..En underbar resa när vi levde vildmarksliv och åt och drack av det naturen har att bjuda på...Och vilka delikatesser ...Har ni provat att dricka vatten från en fjällbäck ? inte det bästa vin i värden smakar bättre.
För mig är minnet från denna resa oerhört kärt av många olika anledningar. Den främsta är att jag gjorde denna resa med min vännina och då min bästa vän som tyvärr lämnade oss för ett par år sedan.
Tack min vän ! Du finns för alltid i mitt hjärta.
Ur tystnaden, solglansen och det bländande vita skall något nytt växa fram
Ur talgoxens vårvinterläte skall en ny ton födas.
Ro och oro !
Vaknade vid 3 tiden av att någon skrek hysteriskt ute på gården. Efter ett tag kom både ambulans och polis.
Jag kunde inte somna om sen. Låg och funderade på vad som kunde ha hänt. Hade någon hoppat från balkongen, eller var det någon som blivit misshandlad ? jag vet inte, men tankarna snurrade.
Till sist gav jag upp och gick upp och satte mig att läsa.
Jag läste " Den gula tapeten " Entimmesboken.
En bok om instängdhet, den instängdhet som oftast drabbar kvinnor....
Jag läste boken till slutet, och satt sedan en stund i den totala tystnaden.
Tystnad denna universella nåd - Så få av oss vet hur man njuter den. Kanske för att den inte går att köpas.
De rika köper oljud.
Vissa själar finner välbehag i naturlig tystnad, denna tystnad som aldrig förevägras den som söker den.
I dag blir det fika med en god vän på Rival. Sedan Johannespassionen i Matteus kyrka...
Men nu ska jag och Moffi smyga i väg ner till Hagaparken. Solen skiner, fåglarna sjunger och det är vår i luften.
Hagaparken är underbart då. Vi går till Hagaslottet , via paviljongen, upp till koppartältet vidare ner mot Brunnsviken
Jag gillar den trippen och det gör Moffi också.
Ha en fin dag alla ni som läser mina rader
" Fjällvärla "
Morgon mellan fjällen
klara bäck och flod..
För en hel del år sedan, så lånade vi min fars gamla husvagn och åkte upp i lappmarkerna.
Det var en resa fylld av vacker natur...oförglömliga naturupplevelser.
Vi besökte bla ett vattenfall som ligger mellan Vilhelmina och Saxnäs, och som ser ut som ett trappsteg
Många resor har jag gjort i mitt liv. Men de allra bästa resorna är de resor där man kommer nära naturen.
Konstigt kanske en del tycker, eftersom jag är född och uppvuxen i den storslagnaste natur
Norrland består av 5 län. Norrbotten, Västrebotten Jämtland Västernorrland och Gävleborg...
Det är 58 % av Sveriges yta och där bor 1,2 milj människor.
När jag är hemma i västerbotten så kanske man tycker att "Oj så långt upp du bor " men, då är det halva norrland kvar.
Så här fint kan man också bo...
Jag kommer att fortsätta visa bilder och berätta om min fjällvandring i Burgfjällsmassiviet och stora Blåsjön..
Håll utkik !
ord är inte bara ord
Ord är bara ett påstående, handling är dess bevis. och en handling säger mera än tusen ord.
Vi pratar i stora ordalag om hur omtänksamma vi är, hur empatiska och lyhörda och hjälpsamma, men !
Många gånger så är det alla de som gör saker i tysthet som uträttar stora saker och inte alla de som talar om vad som borde göras.
Du är inte vad du säger, du är vad du gör.
I dag såg jag en människa som är känd för att tala i stora ord och hålla föreläsningar om medmänsklighet, om hur viktigt det är att vi ser den lilla människan , och anses som em stor humanist....men...att resa sig upp och låta en gammal man som knappt hade någon kraft i sina ben sitta, det såg hon förbi...och jag blir så ledsen
Snart är det påsk !
På söndag ska jag gå och lyssna på Johannespassionen i Matteus kyrka...DET ser jag fram emot mycket.
Det har blivit en tradition för mig precis som Händels Messias vid advent.
Har ni några traditioner inför påsken ?
det vackraste...
Det ligger en gammal kvinna
i sjukhemmets säng
Det vackraste hon vet
är en blommande sommar äng
Där dansar hom kring på ängen den gröna
och lockas till skratt av minnen sköna
Hon förstår så väl att det
är nåt fel med talet
för det mesta som hon säger
låter helt galet
Hon vill så gärna berätta
om det vackraste hon vet
men över henes läppar
kommer bara ordet trumpet.
Nu sköts hon som deandra
sjuka kommna till åren
av unga friska krafter
ur sjuksköterskekåren
Hon vill så gärna dansa
på det vackraste hon vet
Men de grumliga ögonen stirrar
bara mot en blommig solkig tapet.
Mr Postman kom med ett brev !
Oförglömliga platser i värden.
I dag fick jag ett brev av min kusin. Det var roligt.!
Så skrev jag för ett år sedan...och vet ni ! i dag kom det ett nytt brev. Inte från min kusin, men ett handskrivet brev ett brev med frimärke och vackert brevpapper, och med snirklig handstil.
Det kändes nästan märkligt. Jag gick in till mitt skrivbord och plockade fram en gammal brevkniv som min svärfar haft..och så högtidligt det kändes att få sprätta kuvertet. Plocka fram det frasiga papperet och ....läsa.
Tänk på den gamla goda tiden när man skickade handskrivna brev till varandra. Jag hade flera brevkamrater
som jag fått genom "kamratposten". Kommer ni ihåg den tidningen?
Brev är bra.! Det känns som man får så mycket mera sagt i ett brev än när man pratar i telefon.
Så kan man läsa mellan raderna och läsa in stämmningar , och analysera. Det tycker åtminstonde jag är jätte
spännande.
Nåväl det var roligt att få brev .
Jag blev lite sugen på att skriva brev . Tror jag ska gå och köpa mig fint brevpapper och en bläckpenna.
Kan väl skriva lite kärleksbrev om inte annat.
För ett par år sedan när jag mådde väldigt dåligt och var uppe i stugan så skrev jag brev till människor som
betytt något i mitt liv, på både gott och ont, och som jag kände att jag hade saker att säga till.
Kanske be om förlåtelse, kanske önska mig förlåtelse, eller en ursäkt, kanske en förklaring.
Jag skickade inte alla breven , men det kändes bra att ha dom skrivna.
Tänk så många som skulle bli glad i dag av ett brev . Några rader på ett ark, kan kanske förändra en människas liv...tanken svindlar
Grisgrötsbritten
När jag var liten så var farfar min bästa vän...
Tänk så mycket roligt vi hade . Jag fick hjälpa honom att koka grisgröt och ...Jag var bra !
Det var den bästa grisgröten på byn sa farfar...
Farfar ja..
Farfar hade en gång på 30 talet borgat för handelsmannen i grannbyn. Affären gick i konkurs och Farfar fick ta hand om resterna plus naturligtvis skulden.
Det lager som fanns av torrvaror som gryner, sockertoppar, kaffe, mjöl och dyl försökte han sig på att sälja för att kanhända få tillbaka en del av skulden.
Så i det rum i " storstuga" däruppe på " Tuvmyren " som vi inrett som sovrum, har alltså en gång i tiden varit en liten affär. Det var en kämpig tid rent ekonomiskt för Farfar. En gång när det kändes som svårast så sägs det att en ängel visade sig där i affären för honom för att uppmuntra, och låta honom förstå att det skulle komma ljusare tider.
Farfar var snäll. Alldelens för snäll enligt många. Det var inte bara den gången som han åkte på att betala en borgen utan det fick han göra igen några år senare.
Det känns i alla fall " betryggande" att veta att det varit änglar på besök i det rum där vi sover. Inte vilken ängel som helst utan farfars skyddsängel...
3 kg bitsocker 1, 10
1,5 kg rökt fläsk 1 kr
1 kg Mjöl 1 kr
Min Farbror hade kvar en liten nota från den tiden, lite suddig och blekt av ålder...
Jag tänker ofta , ofta på mina farföräldrar.
Mattias Amandus och Magdalena Barbara
Jag som hade förmånen att bo på gården tillsammans med dom. Jag kan minnas dofter, dofter av Farmors palt kokning eller våta raggsockar ovanför vedspisen . Jag kan känna fortfarande när vi kommer in i " lillstugan" som var deras hem ( trots att vi gjort om en del där ) en påtaglig närvaro av de båda så älskade och saknade trots alla år som gåttt.
Jag väntar mig nästan ibland se Farfar sitta där med sin bibel vid köksbordet.
Den bibel som blev min Fars och nu är min.
En vacker nött bok , men något av det käraste jag har.
Svärfar !
.I morgon skulle min svärfar ha fyllt 91 år. Grattis H
Det förvånar mig att jag inte skrivit om honom tidigare eftersom han är en av dom människor som jag beundrat och respekterat mest av alla i modern tid.
Han var i unga år vävlagare åkte runt och lagade vävstolar bla på Barnängsgatan i Stockholm. Sedan blev han resande montör och servade kopieringsmaskiner och jobbade för Zeuthen & Aagaard. Under en period hade han 2 arbeten när han först jobbade på sekuritas som vakt och sedan som nattvakt på SEB där Markus Wallenberg hade sitt högsäte.
Han var otroligt duktig på Schack och kom flera gånger 2a och 3.a i SM.
Första gången jag träffade H var 1993 . Jag blev redan första gången tagen av hans otroliga pondus.
Han var inte en människa som tog vem som helst till sitt hjärta på en gång utan man fick så att säga förtjäna den.
Så jag minns än i dag men värme i bröstet den gången han sa till mig ett par år senare " jag gillar dig" då visste jag att han knutit mig till sitt hjärta. Det var en fantastisk känsla och det kändes som att vinna högsta vinsten på lotto.
Han var verkligen ingen dussinvara utan en människa med kvaliteer som man inte ser idag.
Punktlighet var ett ord som han tyckte om. Sa man kl 19.00 så var det kl 19.00 som gällde, och inget annat. Det var viktigt.
Rättvisa var ett annant ord som han levde starkt efter, och inte bara i ord utan även i handling.
"Juste" pratade han mycket om " jag vill att det ska vara juste sa han ofta.
Han var oerhört påläst och det han inte visste det tog han reda på. Ända fram till sista veckan han levde så kunde man diskutera samhällsfrågor och politik med honom. Han var som jag tycker det väldigt intelligent ja rent av klok.
När vi skulle rösta för Eu och euron så minns jag att han sa..."Ja jag är ju gammal och ska snart dö, jag ska fråga mitt barnbarn hur hon resonerar"
Han ville inte ligga någon till last och aldrig vara skyldig någonting. Det enda som han tagit emot från staten var nog pensionen som han tjänat ihop till. Inte en enda gång under hela sin livstid hade han tagit ett banklån.
Det finns så mycket som jag skulle kunna berätta om min Svärfar men jag känner att orden blir ganska små när jag ska försöka beskriva hur mycket jag repekterade , beundrade och tyckte om honom.
Det är 2 år sedan som han dog, men ännu så kan jag komma på mig själv med att ta telefonen för att ringa till honom, eller om vi är ute och åker därut mot västerort där han bodde så kan jag säga till B " ska vi åka och fika hos...innan jag kommer på att ..nej just ja..
Det finns människor som lämnar ett oerhört tomrum efter sig Det har han gjort, och jag saknar honom så
Så skrev jag i sommar . Snart har det gått ett år igen. Saknaden försvinner inte..
Jag har inte förrän nu kunnat börja titta i hans fotoalbum. Härom veckan tittade jag i hans fina klippbok.
OJ ! vilken skatt. Önskar jag kunde delge er allt som finns där.
Tyvärr har min scanner lite problem just nu så jag kan inte visa några utklipp men jag återkommer...
Här tar min svärfar med sig sin hustru och svärmor på Revy..kolla hans knivskarpa pressveck !
" kärlek är den enda passion som varken lider av en framtid eller ett förflutet ! "
Jag kommer hem igen till påsk
Läser nu ! Berlinerpopplarna
Så glad jag blir !
Våra chaufförer kommer att jobba över påsk. Ganska många, så många så maken kan följa med mig upp till gården till påsk.
Dels är det lite lättare att åka upp med bilen tillsammans. Att sitta på bussen nästan 70 mil till mor, det gör ont i min kropp.
Men ! nu behöver jag inte eftersom maken följer med upp.
Jag kommer att vara inne hos mamma ett par dagar, medans B jobbar på hemma på gården. Det är mycket kvar att renovera och mycket att ta hand om.
Men jag hinner ändå vara hemma på " tuvmyran " och sen tänkte vi ta hem mor på påskadagen kanske.
Hon är ju nyfiken på vad som händer på gården som varit hennes hem i över 50 år.
Det känns så roligt att vi kan åka upp tillsammans igen.
Alla dessa " storhelger " brukar ge mig lite ångest. Ofta ofta har det varit så att B fått jobba då och jag har tagit hand om mamma dom sista åren.
När man inte har barn tenderar man att bli lite över vid familjhögtider....
MEN ! Va roligt ...jag är riktigt uppspelt över att vi kan fira påsken tillsammans...gården, skoter , sparkturer, mamma, kanske till kyrkan. Jag ska göra en skinka hemma hos mamma , baka en tårta och bjuda hennes vänner i samlingsalen. Oj nu blev det så roligt så jag blev nästan uppspelt...
Kan man vara glad åt lite, har man så mycket att vara glad över !
Våren våras !
"Våren börjar faktiskt våras, och av lärksång vi bedåras så att våra ögon tåras av en tår."
Nalle Puh
" I en annan del av våren "
"Smält min is,
låt min snö
gå i tö",
suckade vintern till våren.
"Kanhända, kanhända om solen vill,
vi vänta väl ännu en månad till,
så kanske det sker", sjöng våren.
För övrigt så tänker jag.....
Vilket tillstånd befinner jag mig i ?
Är det ett tillstånd som någon vill smittas av ...eller ?
Tål att fundera över...
Guld i frysen / Norrlands guld
Jag frostade av frysen i dag...Plockade ut lite lingon av det jag plockade i norr i sommar.
Det blev en härlig lingonlimpa...som jag serverar er vid ett senare tillfälle.
Hallonen som Mor och jag hittade har jag sparat och sparat. Men nu..blev det till en härlig mousse
I sommar hitade vi inte så mycket hjortron, men så pass så jag fick en del att frysa ner och avnjuta i små portioner.
I dag blev det en " Sibbankaka " som jag bjuder med god vaniljglass till.
