Så jag saknar dig !
Ibland känns saknaden mera smärtsam än nånsin
Jag kan ibland känna mig alldeles tillintetgjord av saknad....
Sorgen den övergår i saknad, men sakna ska jag göra så länge jag lever.
Jag tänker tillbaka på de åren när pappa fortfarande var frisk...I sin krafts dagar när " arbete befodrar hälsa och välstånd "
Jag kan se honom i sina arbetskläder, sin fula keps och den hopplöst fula gröna jackan. Kan se honom i sin snygga kostym med vit skjorta och slips en söndagsförmiddag på väg till gudstjänst i kyrkan.
Kanske hade han fått i uppgift att leda gudstjänsten och var koncentrerad och laddad över sin uppgift.
Ser honom på huvudet i traktorn med oljig overall och skiftnyckel i handen...eller vid telefonen för att ringa vägmästarn och klaga över den dåliga vägen till byn
Lite mindre roliga minnen är de sista åren hemma på gården, när pappa så märkt av sin sjukdom inte fick ihop de sysslor som han utövat under hela sitt liv.
När hjärnan spelade honom spratt gång på gång , och hur han förlorade sin plats i tillvaron , och i början var så förtvivlat sorgsen och orolig över vad som hände med honom.
När han inte förstod hur och var och varför...
Sorg över de minnena och saknad...
Sista gången jag träffade pappa ,det var en kväll i juli just när sommarn stod i full blom...
Pappa skulle till att fylla år och jag minns att vi pratade om att han skulle bjuda alla på vårdhemmet där han bodde på tårta.
Det var dax för kvällsmat och jag hjälpte honom. Det var päronkräm, pappa tyckte mycket om päron så han åt med god aptit..
Vi skulle åka tillbaka till Stockholm och vi tog adjö...Pappa reste sig på vingliga ben vinkade med sin lilla hand och sa de för honom karakteristiska orden " HA SÅ BRA "
De var de sista orden han sa till mig. Ett par veckor senare kom hans tåg sakta inrullande för att ta med honom till sin slutstation...
HA SÅ BRA så sa pappa till mig det sista han sa....vilken lycka att fått den önskan förmedlat till sig av sin far....
Hur jag saknar dig pappa.
Så kärleksfullt som du skriver om din far så rinner tårarna sakta nerför mina kinder nu, så ömsint och vackert och sorgligt./ kram
Men du.... Tänk så rik på fina minnen du är... Som du förståss vårdar ömt....
Var tacksam för allt fint som finns att minnas....
Såg på filmen från renoveringen...
Ett sånt fantastiskt jobb ni har lagt ner... Och så fiiiint det blir....
Så många gamla klenoder som har renoverats med hjärtat....
Ha det gott
Margaretha
Ja.du min vän, det gör en sorgsen att läsa det du skriver, samtidigt glad att han sa dom orden till sin dotter.Som du vet reda vad jag står i min tro så kommer ni att mötas igen Britten.
Man ska vara tacksam för varje dag som man får ha varanndra:)
Ha det bäst ,kramen lena.
Tänk om jag kunde haft ett sånt minne av mina föräldrar,tyvärr så har jag inte ett enda bra minne från mina föräldrar,men många från mormor och morfar.Ha de gott.
Du får mig att minnas också....på Fars Dag hade jag en eländig dag...
Stor kram Britten!
Vilka fina sista ord att minnas..Jag vet att du saknar din kära pappa, så oändligt mycket.
Men som tröst, du har ju så mycket fina minnen kvar.. Förstår din saknad..
Kramaromdig..
vad vackert du skriver om din älskade far så fina minnen du har!
men att saknaden måste vara tung att bära,usch kan ej föreställa mig ett liv utan föräldrarna har båda i livet men tyvärr blir vi ju inte ygre!
ha en goo kväll
Jag säger som Inger här ovanför: Vilka fina ord att minnas. Det var 100% värme och kärlek, och något finare minne kan man väl inte ha?
M mmm sådant är livet och ibland är det svårt att förstå varför det ska vara så..men fina minnen har man alltid kvar.
Jo, vet själv hur det är att saknaden ibland känns mera smärtsam än någonsin.
Kan tänka mig att du saknar din kära pappa oerhört.
Och du har så fina minnen av honom som du bevarar djupt i ditt hjärta.
Och de sista ord ha sa till dig är så speciella och fina.
Stor Kram
Visst skriver du så fint om din pappa som många skriver här oxså.. Visst saknar vi de vi haft runt om oss, så gör jag oxså ska du tro.. mycket min älskade mormor.. kunde skrivit en hel bok om henne.
Fattar jag rätt så led din pappa av någons sorts hjärnsjukdom eller.. min mormor fivck en tumör på hjärnan som gjorde henne inte alls sig lik den sista tiden .. så sorgsligt det där. Du bär med dig orden.. hans sista till dig.. så vackert.. stor kram till dig
Nu är jag tårögd... så fint du skriver om din pappa!
Ojsan! Inte är det ofta jag gråter, trots att jag är mycket sentimental, men här stockar det sig i halsen. Vilket vemodigt men samtidigt fantastiskt vackert och fint sista minne av din far. Kan en förälder säga finare ord i sin sista mening...?
Typiskt dej, Britten, att skriva så fint.
Själv har jag turen att få ha båda mina föräldrar i livet, även om åren tar ut sin rätt så sakteliga med dem.
Ha en toppenvecka hälsar "han som äger"
Varför sminkar jag mig innan jag läser din blogg??
Saknaden kommer vi alltid att bära med oss. Jag är själv så tacksam över det brev han skrivit till mig under sin sista tid hemma på gården. Det är något som jag bevarar nära mitt hjärta.
Vilken tur ändå att vi har varandra o kan dela så många fina ljusa minnen efter vår pappa.
kram
Visst är minnena både härliga o sorgliga, sitter här med tårar i ögonen. Fina ord du har kvar i ditt hjärta. Har både mammsen o pappsen kvar hos mig tack för det.
Ha de gott Kramkram
