Hur gott kan det bli ?

Svar : Det kan bli hur gott som helst








Med de rätta ingredienserna så kan det lilla bli en lyxmåltid


I morgon är jag bjuden på Brunch hos ett nyinflyttat par på byn.....Nice ...

Det är vägen som gör målet mödan värt



Ångermanaälven



flyter fram lungt och stilla....



Moffi och jag badar och dricker vid ett stopp efter den underbara vackra turist vägen från Näsåker via Resele

det är svårt att vara både fotograf och chaufför så tyvärr finns de flesta vackra bilder bara på näthinnan....





Så vad handlade jag då !...

Jag fick av min  systers svägerska som har en underbar sjöbodsloppis i Bönhamn ett vackert Linnelakan med en fantastisk spets på.....

TACK FÖR DET GULLIGA A !

Hon vet att jag gillar det....I natt har det hängt ute på tork och nu är det slätmanglat och ligger så fint i mitt linneskåp att bädda med när jag får gäster...




Diskhandukar , linnehandukar de allra allra bästa...mera lakan...kanske att sy gardiner ...ett sängbord, en vacker spegel, en trälåda ( galen i dom )...och en spetsduk som försvann på vägen.....FYND !



Jag är pyrobritt jag och jag har det så bra. Jag ligger på soffan för så ska det va...och gräset det växer och rågen den gror...
sätt på pannan Mor sätt på pannan Mor !

Å vilken underbar morgon !






Herr groda hälsar godmorgon på min tidiga morgonpromenad..." Det blir en bra dag i dag " säger han

och det ska bli en underbar dag



Jag lämnar gården för ett par timmar. Ska lufta " Benny" Mamma och Moffi.

Vi åker ner till Kramfors för att hälsa på min syster som är butiksansvarig för Erikshjälpens affär där.

Vi åker den vackra turistvägen förbi Sollefteå.....Och jag förväntar mig många vackra vyer och även många fynd .

"Så ladda största korgen till mig Syrran" !

Nu vänder det

Moffi har badat. Alltid när han badat så måste han springa sig torr. Han springer upp och ner för trappen, hämtar sitt ben och vill jag ska slänga det gång på gång, han som aldrig bryr sig om det i vanliga fall....aldrig skulle man tro att han faktiskt är en gammal gubbe på 14 år...


men sen blev han trött...Titta lite på nyheterna...Tråkigt !


 Slötitta på "Allsång på Skansen"...gäsp !



Det har kommit såna regnmängder sista dagarna så jag kan inte begripa att något överhuvudtaget växer. . .men det gör det

och blommar också...det är roligt

Jag har plockat in en liter jordgubbar i kväll..det ska mamma och jag festa på i morgon kväll när hon kommer hit till gården





Luften är klar och ren efter regnet...kvällsolen bryter fram genom molnet och snart förvandlas den betongråa himlen till prippsblå...det vänder nu...i morgon kommer mera sol sol sol...

Mors lilla Olle i skogen gick

En helt underbar helg hade vi när maken kom på blixtvisist från stora staden...



Jag har sagt det förr och säger det igen..." Min fina lilla by är den finaste lilla by jag vet



som trots grå himmel och duggregn bjuder på naturupplevelser utöver det vanliga



Nu vill jag gå till skogen och plocka blåbär, men jag vet inte om jag vågar.

Just där uppe där Moffi ochj ag brukar gå vid den fina lilla tjärnen där jag såg så mycket kart, där har man sett en björnhona med två ungar, så jag tror jag väntar med det .....annars kanske jag får " Björnfrossa "...av ett annat slag...

Glädjefnatt



" Det är nån som kommer " skriker Moffi och blir fullständigt galen.

" Tyst på dig det är ingen som kommer " säger jag...

Men Moffi ger sig inte utan springer till dörren viftar på svansen gnyr och är alldeles tossig...



och visst är det någon som kommer , och inte vem som helst

Huuuuuuuuse kommer ! Helt oanmäld...

Hur kan det vara möjligt att Moffi vet det som inte jag vet.

Husse kommer på en blixtvisit över helgen, sen måste han åka tillbaka igen nån vecka innan hann kan komma upp igen...

Men glädjefnatt är en underdrift och jag vet inte vem som blir gladast -------Jag eller Moffi !

Utflykt

till Torvsjö kvarnar....

Jag fick en känsla av fjällvärlden...mamma fick en känsla av sin barndom....



Tänk vilka krafter det finns i  vatten !

 I Torvsjö kvarnar som ligger någon mil utanför Åsele på väg mot Vilhelmina,  finns en av norra Europas märkligaste vattendrivna anläggningar med kvarnar, tröskloge, såg, spånhyvel, slipstenar och ett elkraftverk som drivs av kraften från den lilla bäcken.. Ja !
 
faktiskt...allt utgår från den lilla lilla bäcken Skarpsjöbäcken som byggdes för hand.



Här kan man verkligen föreställa sig hur man levde förr i Västerbottens inland


 
Hur man malt och tröskat, sågat  och utvunnit el ur vattnet.



hur man slitit och släpat och bärgat skörden

 


det var gårdagen det...nu sitter jag här och väntar på att eldoctore ska ringa....och det är inte helt okomplicerat i sig när man för tillfället bara är hänvisad till en mobiltelefon som har täckning bara ibland.....

Jag behöver antibiotika och får nog ge mig i väg i dag igen....men jag gillar att köra bil, och just nu lyssnar jag på en väldigt spännande bok i bilen så det är OK...


Av och till...

smyger sig den på.....den förtvivlade ensamhetskänslan.

Jag står för den, och inte skäms jag för den heller.

Sorgen och saknade kan slå ner över mig , drabba mig som när blixten slår ner i våran telefon och slår ut all möjlighet till kontakt.

Kommer man över sorgen ?... sorgen över att aldrig fått hålla ett nyfött litet barn i sin famn...sorgen över att aldrig...listan kan göras så lång med allt som man aldrig ..när man aldrig fått uppleva lyckan att bli mor

Livet går vidare, och det måste det göra, annars vore det inte mycket till liv, och livet mäts inte i vem som har det svårast tuffast, jobbigast.

Det liv är inte längst som längst har varat...den levat längst som fyllde livet mest...

Och jag lever , det gör jag ...men glädje och sorg...vandra tillsammans , och ibland är vägen med sorg större och bredare.

Man försöker , man kämpar man sväljer ner och man låtsas att allting är ok.

Men ibland är det verkligen inte ok...ibland är sorgen så outhärdlig och gör så ont så man tror inte att man ska orka.

Men det gör man !

Livet går sin gilla gång...vidare.

Och man måste tillåta sig att känna detta ..jag måste göra det. Men det viktigaste är att inte fastna i sin sorg att inte låta bitterhet ta över ....att inte låta ältandet få gro.

Jag har lärt mig att leva ett bra liv ändå, utan dom barn som jag så förtvivlat ville ha. Jag har lärt mig att ta tag i mig själv när sorgen vill göra för mycket anspråk och bitterheten vill försöka få fäste och helst av allt slå rot.

Men sorgen finns där allestädes närvarande ibland bara som en liten liten klump i magen , men ibland så blir den övermäktig och det är då man måste få gråta....

Som nu när det smyger sig in en ny liten saknad. Saknaden över dom barn som skulle komma hem och hjälpa till på gården, som skulle klippa det gräs som gör så ont att klippa, eller laga den ved som gubben får laga själv...

eller göra mig sällskap och plantera på pappas grav

Nya tider och nya saknader.


Jag har fått så många reaktioener och mail och kommentarer på mina inlägg om barnlöshet...jag förstår att detta är ett ämne som är laddat och för många svårt att båda tala och skriva om....

Jag tackar från djupet av mitt hjärta för all respons jag fått och alla fina brev och mail om just detta ämne.



Har du Hjortron min vän.....





 Så gör en "Hjortronpaj  hur enkel som helst..."




Hacka ihop ingredienserna till pajdegen och tryck ut den i en pajform.

Fyll pajskalet med hjortronsylt.

Grädda mitt i ugnen 20-25 min.
Ugn. 175 gr.

Servera ljummen med vispad grädde, vaniljsås eller vaniljglass.


Gröna fingrar

har jag inte , och med tanke på alla proffs ute på bloggen så kanske är det förmätet att visa vad som blommar på gården men jag är så glad i det så jag gör det ändå...

Maken grävde en perenn rabatt i våras och jag trodde inte det skulle hinna bli så mycket i år ......MEN !


en liten Näva i min hand...


en liten fluga i en Näva...



vit skönhet



blå beuty utan namn på väg att slå ut




lavendel....luktar ljuvligt...



och ormbunken frodas...ännu en blomma utan namn...kan det vara digitalis tro ?....Anna ! du vet väl...


En helt annan sak !..det kom ett litet rött paket med vita snören från min man.....



det var väl en gullig och omtänksam present  Fristads arbetskläder


Återigen ! Tack för alla så rara kommentarer..jag försöker att hälsa på så gott det går hos er alla men modemet går sakta så sakta...och som grädde på moset har åskan tagit telefonen också...så nu kan vi snacka isolerad...

Här för mig själv


Inte en endaste liten godisbit

..köpte jag på Åsele marknad.


Nä jag är nog inte den rätta att göra reklam för marknaden.

Som jag minns marknaderna när man var liten så var det spännande, man var så förväntansfull över att få åka in till Marknaden...Alltid på söndag för då var det marknadsmöten som mina föräldar brukade vara med i...sen åkte vi alltid in på måndagar som är den största köpmannadagen.

När man blev äldre, fick egen bil, och ibland även bodde i Åsele så var man ju ute hela tiden och då var det ju festplatsen  " trillen " som hägrade med många spännande artister , och alltid hade man ju någon flört på gång .

Jag minns lyckopåsen för 10 kr och åka karuell ett par gånger och kanske fick man en ballong också, fylld med helium...så var det när man var liten

Nä jag hittade ingenting att köpa i år....inte ens vildhasse kunde sukta mig med både älgkorv och vildchips...

Ingenting nytt under solen skulle jag säga. Godis i mängder, sockor, fiskespön, foppatofflor och nytt för i år skulle väl vara årets trend då ...spikmattan...rena rama Drottninggatan!

Nä mamma och jag gick och åt lunch....Palt med äkta lingonsylt och riktigt smör !  det var väl årets höjdare på Åselemarknad. Och för mig räcker det att gå en dag.
 
Vi går hem till mamma och fikar på hennes uteplats



nu längtar jag hem till gården, så nu säger jag farväl till mor för denna gången och drar...

bestämmer mig för att ta en annan väg hem....



(bilderna är tagna genom bilrutan därav kvaliten)

På 70 talet när Olof Palme åkte i norrland så sa han " det guppade läskigt när man åkte på norrlandsvägarna "
och det stämmer fortfarande...vissa vägar lämnar mycket i övrigt att önska...och skylten för mötesplats ligger i skogen på vissa ställen....det guppade onödigt mycket och Moffi tyckte inte det var någon höjdare...

Väl hemma på gården nu...

Där näckrosen blomma...




Långt bort där björkskogen drömmer,
famnad av månljus och sol.



Skogstjärnen fjärran sej gömmer,
blå som en vårblyg viol.
Ständigt jag dit ville ila, alltid jag där ville bo.
och vid din strand finna vila, smekt av din ljuvliga ro



Vid ditt tysta vatten, vill jag för evigt bli kvar,
och i sommarnatten, drömma om det som var.
Där i nattens timma, tråda små älvor sin dans,
stilla bland björkarna glimma, junimånens glans.



Fjärran där björkskogen drömmer,
drömmen som aldrig man glömmer.
Där är det näckrosen blommar,
drömvit i stilla ro.

LYX

att få hänga sina hemvävda linnelakan på tork ute och låta sol och vind torka dom




och sen få mangla på mammas kallmangel...nästan så jag ville krusa örngottsbanden



lycklig den som får sova i gästsängen...

Grönt är skönt...i skogen

Åkte på auktion i dag, men ...nä ! det var ingen höjdare , eller rättare sagt så var jag inte upplagd.

Kände att jag behövde hämta krafter och rensa hjärnan och eftersom solen flödade från en hyfsat blå himmel så lämnade jag auktionen utan fynd...

Sa till Moffi att " Nu far vi till skogs..."...



ser ni vilken kung han är min Moffi...så elegant han lyfter på benet.

Vi gick iväg till "dammet "...När jag var yngre så åkte vi ofta till dammet med båt. Kompisen B hade en koja där och
ofta sov vi över i den efter att ha varit ute på sjön och fiskat.




pappa åkte ofta till damet för att regelera vattennivån när den var för låg eller hög....skulle ha behövts nu



sen gick vi ner till tjärnen, tittade efter hjortronblommor...



men det har nog regnat för mycket och varit lite för lite sol, för det blir inga mängder. Vi får hoppas på blåbär och Lingon, och så har jag ju hela jordgubbslandet fullt med kart som ska bli söta söta jordgubbar snart


nu har jag min matte för mig själv och då mår jag som allra allra bäst...lite busig å så...


Gamla tiders urkrafter...

En morbror till mig kom på besök i dag .

Jag bjöd på lunch och som vanligt fann jag mig sittandes lyssnande med vidöppna öron när han och mamma pratade om gamla tider när dom var barn.

Jag blir mer och mer förundrad över vilken urkraft det fanns i människor förr i tiden.

Morbror berättar om hur morfar gick 3-4 km rätt över bergen med en ryggsäck på ryggen, så tung så mormor förmådde inte ens få den ur fläcken.

Eller om han som tog ett fyllt oljefat slängde det på ryggen och gick samma väg, över bergen samtidigt som han plockade bär med den ena handen.

Många är de historier som berättas vid lunchen och jag kan inte annat än känna respekt inför dessa våra förfäder som stretade på för nästan ingenting


Sen tog morbror mamma med sig och åkte och kvar är jag i björnstugan ensam och allena...ett par dagar

För sen kommer min " Fia " och hon kommer med solsken till mig, för det gör hon alltid...




Jag läser en mycket bra bok just nu...


" Glöm inte kannibalerna " av Erik Grundström..

..

och i min Ipod sjunger underbara Diana krall från sitt senaste "jättebraiga" album quiet nights



" lillstuga "

Det är den stuga där farmor och farfar bodde och det som senare blev mamma och pappas sommarstuga.

Tänk dom flyttade 50 meter över gården till somarstugan.!

Nu så använder vi den som bagarstuga och gäststuga. Men som jag sa så hade ju toaletten frusit sönder och vi tyckte väl att det får stå. Men si ! det tyckte inte mamma.

"Nä nu skurar vi lillstuga" sa hon i morse..och så fick det bli.



Tänk så många gånger som farmor suttit här vid matbordet spejandes över sjön för att se om farfar skulle komma med båt
hem från något fiske eller från slåtter...värkbruten som hon var hade hon inte så mycket annat att göra på dagarna än att sitta vid fönstret  och speja och vänta..



nåja ! vi satte fyr på spisarnas rolls rolls...den gamla Husqvarna som sprider en så otrolig värme av bara ett par pinnar från den gamla vedlåren



vi skura bakrummet, så nu är det bara att fjutta eld i bakugnen och baka tunnbröd och " tjockkakern"




I den här fina brödburken hade pappa tunnbröd när han for till skogen...jag tycker den är för fin för att fara till skogen med



den gamla fina klockan har legat nere i " tvättstugen " för den har inte fungerat, men mamma hämtade , rengjorde satte upp och nu spinner den som en katt och går " klockrent "....



Tänk så fiffiga man var förr..förvaring handbroderad



Fattigmansmat förr i tiden, men en liten mamma tycker det är mums att bli serverad stekt sill med färskpotatis och löksås

Det mörka har sin funktion i måttlig mängd

så försöker jag tänka, när det blåser kallt och kyligt och när regnet öser ner. Både utomhus i mitt hjärta.

Jag tror att vi alla har det inom oss...det lite mörka, sorgsna.

De som säger att de alltid är lycklig och glad !..jag vet inte jag har svårt att tro på dom.
Men när det varit tungt , och det har vinit runt knutarna, när sorgen ligger där som ett lock som försöker kväva en, eller när man gråtit så tårarna tagit slut...då !

Det är då när det vänder som allting blir så underbart och man ser allting med nya ögon. Små saker som man inte noterat förr kan göra en himlastormande lycklig...

Då efter stormen..när det ljusnar vid horisonten och man kan andas in det nya friska. Bort har det unkna gamla trista blåst,
det som tärt och slitit på en, det försvann med stormen, när det helt plötsligt blir så där lungt och stilla i själen och jag
kan öppna på förlåten och känna att....nu blir det fint igen...

Och det är en lycka att komma till den insikten att så är det,  och så fungerar jag ..att kunna göra det bästa av det som jag har framför mig just nu..




tack för alla fina kommentarer jag får...dom gläder ska jag säga....

som jag skrev förr så lägger jag inte upp några kommentarer här uppe för allting tar sån tid när uppkopplingen är långsam, men jag läser dom och gläds över dom och går mina bloggpromenader i den mån jag har tillfälle.....


Kramar till alla 

Dock

Dock göras mig dagarna långa
ibland i min gröna berså.
Är jag en av de mycket för många
eller en av de mycket för få?

Jag också, skulle man tycka,
kunde väl finna en bro
som leder, om inte till lycka,
så bara till vardagsro.

Nils Ferlin








En kall nos.
Ett par fuktiga, runda ögon.
En varm blick.
En tass som lyfts och ett huvud som läggs på sned.
Öron som försöker uppfatta och förstå ..
Din hund.


Han bad inte att få komma till Dig.
Han bara kom för att Du ville ha honom.
Han kom till Dig för att ge Dig vänskap
då andra sviker,
sympati då andra är emot Dig,
trofasthet då andra baktalar Dig.

Han kom för att ge Dig kärlek
då Du känner Dig utelämnad,
sällskap då Du är ensam.

Han gör Dig på gott humör då Du är ledsen,
tar emot Dig med glädjetjut
när Du äntligen kommer hem.

Han är någon som behöver Dig,
någon att smeka, leka med
och ha roligt tillsammans med.
Han är beroende av Din omtanke
och Din kärlek.
Han protesterar inte
när du missförstår honom.
Han är utlämnad till Dig
på gott och ont.

Han ger Dig sköna,
avkopplande promenader.
Han ger Dig sällskap.
Han ger Dig kärlek och glädje.
Han vaktar och skyddar Dig.
Han varnar om främmande kommer.
Han överger Dig inte så länge han lever.
Han ger Dig trygghet.

Vad ger Du?

A Hallgren


Varning för stora regnmängder i Västerbottens inland

så sa dom på radion i morse...och stora regnmängder kom det i natt..

Det regnade så häftigt och högt så jag var tvungen att gå upp och titta , och Moffi trodde nog att det var inkräktare på gång för han var riktigt arg ett tag..



Den gamla mjölkkrukan är halvfull efter nattens intensiva regnade ...1211 var leverantörsnummret på våran mjölk
och ännu en nostalgikick....ska sätta blommor i krukan


kung Groda har fått hela sin zinkbalja full med vatten...




Vi skriver den 7e Juli..sommarvärmen försvann. I morse var det bara 6 grader ute och jag fick kalla in pyrobritt för att elda i pannan.

Värmen for sin kos och istället infann sig en skärande värk i hela min kropp. Jag har försökt låta bli piller ett tag men i natt fick jag gå upp och ladda en dunderkur för att kunna slappna av och få lite sömn.

Men nu när mamma kommer ska hon få göra det som jag inte kan just nu...inte så att jag ska utnyttja henne, utan när mamma kommer så är det ett måste att det finns göra . Mamma är uppfostrad i den gamla skolan , hon vill inte sitta stilla på en stol och göra ingenting...Nä ! " jag vill ha nåt att göra " säger hon....så visst ska hon få göra och jag ska vila mitt finger bland annat...


Håll tummarna för att inte vägen regnat bort....

Ensam !



nu har husse åkt tillbaka till Stockholm för att ta hand om firman...men riktigt ensam är jag aldrig så länge jag har en blöt liten nos i mitt knä, och lyckligtvis är ensam något som inte är förknippat med något negativt i mitt fall...jag njuter emellanåt av ensamhet och tystnad



vädret bjuder inte till uteaktiviteter men jag tänder en lampa, och en eld i mitt hus...sätter mig i den gamla gungstolen med en hög av böcker....klockan tickar....kan tyckas ödesmättat men jag gillar ljudet av klockans tickande...och när jag inte vill läsa mera tar jag en liten sudoku



sen ska jag lyssnar jag på Sommar i P1 som jag missade i dag för vi var hos grannen och fikade gott hembakat...


i morgon hämtar jag hem mamma till gården

Ljuvligt och kärleksfullt...

I dag hittade jag en död fågel....

Då kom jag i håg när jag var liten...inte alls speciellt gammal...Dr Martin Luther king hade precis blivit mördad och jag såg begravningen på tv.

Det måste ha gjort ett starkt intryck hos en liten flicka...för samma dag som begravningen så hittade jag då också en liten död fågel...

Då efter att ha sett mitt livs första begravningpå tv så begravde jag den högtidligt nere vid bryggan.

Jag svepte fågeln i den finaste trasa som jag fick av farmor, grävde en grop och la fågeln där och efter att ha fyllt igen gropen gjorde jag ett träkors som jag satte på graven.

Sen lånade jag min brors fina svarta skor som var alldeles för stora för mig men som var det högtidligaste jag kunde komma på.
Ställde mig vid den lilla fågelgraven och sjöng precis som på Martin Luther Kings begravning  " Ljuvligt och kärleksfull.....

Jag minns det som det var i går...

Men fågeln som jag hittade i dag den fick inte en lika fin begravning....

Varje sommar som jag är här uppe så slås jag av den ljusa långa sommarnatten..hur lång och hur ljus den är..



I går såg jag solen gå ner och gå upp och det var inte lång tid som gick där emellan


Born 4e July

I dag är det min pappas födelsedag...( och USA's nationaldag )

Jag minns många sådana som vi firat här på gården. I högsommarvärme, inför den stundande slåtter med mycket jobb...ibland i lite mindre värme, ibland i hällregn.



Vädret var en central del i pappas liv under sommaren efter som skörden var så viktigt och väderberoende.

Man brukar säga att sorgen och glädjen den vandra tillsammans, och visst är det så !

När jag är här uppe är saknaden så påtaglig så jag kan nästan ta på den. Jag ser honom i allt jag gör och ofta kan jag föreställa mig honom komma gående , ibland från garaget ibland ner från sjön

I dag är det din födelsedag Pappa !....Grattis ...kanske tittar du ner på oss från din himmel och du ska veta att du är saknad .

Vad gör man här uppe när man blir godissugen en fredagskväll och det är 4,7 mil till " Kiosken " ?

Ja jag tittar i skafferiet  och ser vad som finns ! I går kväll fann jag en burk konserverade päron och då gjorde jag
" brittens " snabbaste kaka som alltid gör succe....



En kaka som man fyller med vad man har hemma och på 30 min har du godis på bordet




Min kommentarsfunktion strular...jag vet inte om det beror på att mitt mobila bredband går så långsamt just nu.

Jag publicerar inga kommentar så får vi se om det fungerar bättre. Men jag är så överväldigad av alla besök,  alla kommentarer och intresse som ni visar min blogg...Tack tack ! Tack för det.

Jag bloggar på ! men besöken hos mina bloggkamrater kanske inte blir lika många eftersom uppkopplingen är så dålig...

Ha en underbar dag...det ska jag ha

Underbart att komma "hem"



HEM TILL GÅRDEN !












Ja det är inte bara gräset som växt här uppe utan både blommor och ogräs ...och jag för ett litet krig mot gräs och ogräs.

Vi har ett ogräs som breder ut sig som mamma kallar för " byskvaller "...( ska berätta den historien senare någon dag )
det växer med turbofart....och HUR HUR får man stopp på det ?????



Ja kanske inte så men....Älskling har fått en energikick i värmen och just nu så sätter han in fönster på våran altan...(dom gamla som blev kvar när vi bytte i vinter...)

Att ha och driva gården som också är mitt barndomshem är förknippat med  mycket glädje men även ofta hårt arbete.

Och det är inte enbart semester och nöje när vi är här, utan sen vi tog över har det tarvats många många dagar och
veckor av hårt arbete...min dröm skulla aldrig kunnat genomföras om det inte vore så att min egen " Rönnerdal " ville vara delaktig...

Tro inte för en sekund att jag inte är tacksam för att jag har det bästa av världar både här och där

FÖR DET ÄR JAG VARJE DAG
....




ja svalan ja ! den har byggt bo inte i holken utan ovanpå. Bilden är lite suddig för jag ville inte skrämma de små liven som ropar  för livet efter sin mamma....så rörande att se

RSS 2.0