Min bror

Så här skrev jag på min andra blogg i april 2007....

Jag har tänkt på min bror.Jag tänker att om jag kunde på nåt enda sätt ändra på historien så skulle jag göra det.
Jag kan inte på något som helst sätt se någon mening och logik i varför han måste drabbas så hårt av denna sjukdom som redan drabbat våran familj.
Jag pratar med honom och jag hör inte eller kanske är det så att jag inte vill höra. Vad kan man göra och vad kunde man ha gjort.
Jag rannsakar mitt inre och funderar.
Jag vill så innerligt så det gör ont i hela min kropp att allting skulle vara som förut. Jag vill ringa till honom och höra honom säga att " det är skitmycke på jobbe" jag vill att han ska säga att han ska åka hem och hjälpa mamma med vad som helst .Att han och hans familj ska ta husvagnen och åka till Mora eller till  "stugan" och lägga panel.
Men så kommer det inte att bli om inte det sker ett mirakel och det värsta är att jag inte längre väntar mig några mirakel.
Livet är ibland snirkligt och krångligt, svårt nattsvart och mycket svårt att förstå sig på.
MEN.....jag vill ändå tro på att vi måste hålla fast vid det som är bra att värdera det vi har och inte grubbla så mycket på det som vi inte har eller kan få....
Det var då....I dag har det gått 4 år...Inga mirakel.....Det finns inga mirakel....

Jag saknar dig så min bror

Gissa din gåta, lillebror, som jag vaggar ikväll under stjärnor. Himlarna mörknar och världen är stor, vaggan är upphängd i stjärnor. Gissa din gåta, din och min, och sen kan du somna så stilla i dina vackraste drömmar in och intet ska göra dig illa.
 
Nu är det 2015..
Dagen innan julafton lämnade du oss och trots att jag saknat dig alla dessa år du varit sjuk så är det inget mot vad jag gör nu...
Jag unnar dig din ro och vila
 
Men som jag saknar dig och allt det fina som var runt dig

RSS 2.0