Med häst och släde till nytt hem
Det hus som vi håller på att renovera nu i Holmträsk, har också sin historia. 
Det började byggas i början på 1900 talet av en man som då bodde i holmträsk. Han blev lockad av alla rykten om ett bättre liv i Amerika och lämnade sina barn, (efter att hans hustru som legat i gipsvagga avlidit)och tog den stora båten till Amerikat för att söka sig lyckan där.
Min farfar Mattias Amandus som gick under namnet" Manne" köpte det halvfärdiga huset 1921 tog sin hustru och sina två barn varav min äldste farbror som då var bara 2 år och hans yngre syster som låg i vad man på den tiden sa "Tulla", stoppade in dom under fällen i släden spände för hästen och åkte genom skogen från Hedvattnet för att komma till Holmträsk och färdigställda huset.
Det kan inte ha varit lätt för farmor, att med i princip två tomma händer och ett halvfärdigt hus skapa sig ett liv för sin familj, som så småningom kom att bestå av 4 pojkar och en flicka. När man kom till Holmträsk och började färden över Holmträsksjön så upptäckte man att den var öppen på vissa ställen, så farfar var tvungen att vända på ekipaget och ta en annan väg över skogen.
Farfar hade 20 får som gav en del av ull och kött mm, men han bytte så småningom dom mot en häst, och jobbade i skogen med den för att få ihop till föda för dagen. Så småningom kom en ko till gården å livet rullade på.
När man kom till Holmträsk fanns där ingen affär men Österberg som då bodde på "holmen" byggde ett ljusblått stort hus som sedermera blev byns affär.
1937 började man bygga "bryggstugan" som man sa då, och 1938 restes så muren till den och till den medföljande "bagarstugan". Så kunde man baka sitt tunnbröd,
Farfar var en mästare på att fånga sik som ham rökte i sin egen tillverkade rök.
Han var en värdsmästare på att plocka bär. Man hade kött, mjölk 
och Farmor gjorde ost....i stora järngrytor ute på gården
Rent vatten var ingen självklarhet utan man fick dra vattnet från sjön, och när farmor tvättade så gjorde hon det i en järngryta nere vid sjön där hon eldade under grytan så vattnet blev varmt.
På vintern fick man göra hål i isen för att komma åt vattnet.
När min pappa var 18 år grävde man en brunn nere vid sjön och det måste ha känts som rena lyxen för stackars farmor som redan då plågades av sin reumatism.
i sommar såpaskurade jag en matta på bryggan och tänkte på min farmor då...
Min farfar var en kraftens karl, otroligt stark och senig och jag minns hur jag alltid fascinerade av hans stora händer, stora som dasslock. På sommaren när det var slåttana så bar han utan problem en hel hässja själv och han jobbade på som en motor. När man gjorde matpaus för att också vila så var han alltid först upp igen "det här är inge roligt "sa han" nu fortsätter vi jobba "
Jag tänker alltid på min farmor och farfar med kärlek och värme. Jag och mina syskon hade ju förmånen att få växa upp på gården tillsammans med dom och jag tror inte att jag nog har kunnat värdesätta betydelsen utav att ha den generationen så nära inpå. Om man för ett par timmar bara fick vrida klockan tillbaka så skulle jag göra det för att få fråga dom om allt det som jag glömde fråga när jag hade dom så nära en gång.
När dagen var slut så åt farmor och farfar alltid en kornmjölsgröt, läste ur sin bibelbok som dom läst från pärm till pärm flera gånger, och så tackade dom gud för den dag som gått
Ja det är alltid lika roligt att läsa din blogg du skriver så levande att man nästan ser din farfar ,Må så gott
Du berättar som vanligt så varmt och underhållande om din kära farmor och farfar..
Man kan inte tro att de fick slita så ont, det är ju inte så länge sedan, egentligen..
Fina bilder som vanligt, husen verkar ovanligt stora..
Härligt med sjön så nära. Tänk att få fånga sin egen sik. Och rökt, mums..
Härligt känsla att få skura trasmattor på egen brygga. Men gjorde det inte ont i dina knän..
Jag går nu ner till tvättstugan,, inte lika jobbigt.
Inte varit på bloggen sen igår em. de har ju ändrat nu igen.. Typiskt..
ha en underbart härlig dag min vän.
En stor bamsekram till dig..
"blåhuse" där var det otroligt spännande att gå omkring o titta. Kändes som om man klev in i en annan värld. Kommer ihåg att jag blev otroligt besviken när de rev huset. Skulle ju velat att mina barn också skulle fått springa omkring i den där andra världen man kom in i
Det känns som jag känner din Farfar.
Oerhört målande du beskriver.
Ha en trevlig helg/ kram
Så intressant och mysigt du berättar om ditt kära Holmträsk och om huset ni håller på att renovera.
Mycket av det du berättar liknar det som berättades av den gamla kvinnan som ägde torpet
i Nora / Nordingrå där vår familj spenderade somrarna när vi var barn.
Hur livet var i början av 1900-talet och innan dess.
Kan tänka mig huset väcker också många fina minnen med din farmor och farfar.
Underbart att ha sådana minnen.
Kram
Har försökt skriva men det är verkligen segt här på bloggen.
Så fint du beskriver deras liv som du sen oxå varit en del av o vilka fina bilder :)
Blir nästan lite avundsjuk eftersom jag aldrig fått lära känna min farfar o morfar, men jag hade en underbar mormor o även en gullig farmor.
Ha en riktigt fin fredag min vän o ha de så gott
Kram
Så fint du berättar och det är så intressant att få ta del av livet, hur det var förut...Huset är också jättefint och säkert berättar väggarna där om historiens gång genom alla energiavtryck som har samlats mellan golv och tak...Jag önskar dig en trevlig och bra fredag/helg! Bästiskramen/Kerstin
Vad spännande att läsa om din gård.
Vilka fina hus och så mycket som sitter i väggarna kan jag tänka.
Du skriver också så kärleksfullt om dina förfäder så man blir nästan tårögd.
Ha en fin fredagskväll nu, kan tänka mig att du är trött efter en intensiv vecka.
Vilken berättare du är... hur vet du allt. Det är ju en skatt att förvalta det där huset.Trevligt.:)
Så fint när du berättar...Ja, visst är han bra!! Han har också läst in Coetzes bok Onåd och det är också en suverän läs/lyssnarupplevelse. Jag skrapade en garagevägg i solen när jag lyssnade på den, tiden bara upphörde att finnas och jag försvann till Sydafrika, på samma sätt som jag nu har rest till 70-talets Afganistan...Önskar dig en härlig helg, hoppas på solsken och fina promenader.
Vad kul att du skriver så mycket om farmor och farfar, en del har jag glömt bort, och en del saker du berättar har jag inte hört förut, som att de fick vända om och ta en annan väg för isen inte höll.
Intressant läsning
Så fint du skriver om era familjeminnen...
Å vad väl du beskriver allting,känns som man kliver in till den tiden hos din farfar och farmor.Vad vackra bilder!
Hoppas din kväll blir bra!!!
Hjärtligt tack, det kändes gott i hjärttrakten...Vet du britten vad jag märkt? Du har en till gåva: Med väldigt få ord, säger du väldigt mycket! Det är ganska sällsynt faktiskt...Tror att du också tillhör "änglaskaran" här på jorden med sina "osynliga" vingar...Ha en underbar kväll! En innerlig kram till dig/Kerstin
Ja tänk att kerstin kom på det oxå. Att du tillhör änglaskaran..
Hon sover nu den jag fick..
Hoppas det är bra med mamma..
Ha en fin kväll min vän..
Stor varm kram till dig ..
Vilken härlig lingonbild! Vad kul att ha såna minnen som du verkar ha. Önskar dig en trevlig helg!
Att få följa med dig på din spännande resa Britt har blivit en förmån och en högtidsstund
Ser fram emot nya inlägg varje dag.
Ja det löste sig med klädvalet! Jag tog en byxa med hög midja och supersnygg blus med mycket blommor på! och knyt i ryggen! Den är inte i tunikmodell utan kort och snygg! Tunikan är på väg ut och det är nu lite mer slimat igen! Höga midjan har ju varit ett tag och är fortfarande hot, och nu är det utsvängda ben som gäller igen! Höga snyga kjolar i midjan är okså snyggt med en fin blus eller tajt tröja under!
/Sus
Jag har utmanat dig om du vill?
Kolla bloggen?
Härligt att höra historia!! Härliga bilder likaså!
Det är så viktigt att vi inte tappar vår historia och minnenna av En Annan Tid, utan konsumtion och ividualismen i samehället. ( Lite morgonsvammel, innan kaffet.... :)
Önskar dej en trevlig helg!
Man blir hjärtevarm när man läser vad du skriver, det är alltid så med dig...ibland kan det vara "värkande vackert"
Stor kram till dig!
Ja du min vän, jag vet hur svårt det har varit. Jag har inte heller kunnat gå in på en del.,gjort många försök till din oxå..
Men nu framflyttat igen..
Ha en fin lördag..
Kramizar till dig min vän..
Vilken fin berättelse..eller historia faktiskt.
Intressant..ja det var inte lätt på den tiden..
tänk nu när vi tar för givet att ha el och värme inomhus...tvätt och diskmaskin.
Vad dom kämpade förr!
Nu gnäller folk för ingenting.
Fina bilder också.
Kram
Underbar text, fina bilder.
Det strålar en värme från bilder och den målande texten :-)
Känns nästan som jag fått läsa en roman.
(ta det på rätt sätt :-) )
Historia, vår bakgrund, den trygghet två äldre människor kan ge barn...
Så sant och så viktigt.
Gillar din blogg.
Ska försöka leta upp "tvättdoftljuset", låter spännande.
