Minnen att vårda

sååå älskade av oss alla och ständigt lika saknade trots att det gått många många år, sen de blev lagda i graven..

ser farmor framför mig...jag ser henne sitta där vid köksbordet i lill stuga.


image196

Hon har kammat sitt långa hår till en fläta och snurrat en bit av sitt hår som en snodd runt flätan.

Hon har tagit av sin stora tunga otympliga korsett som skavt in i ryggen på henne.

Hon har sina långa stickade strumpor på , och hon har ett långt nattlinne i flanell.

Kvällsgröten med blåbärsylt är uppäten. Bibeln är i hopslagen och färdigläst för kvällen.

Farfar sitter på vedlåren en bit bort från bordet..Men hans långa ben och långa armar når ända fram till bordet och han läser än en gång dagens tidning...Örnsköldsviks Allehanda,

Det sprakar gemytligt i vedspisen.


Farmor tar på sina läsglas , bläddrar i ett fotoalbum och suckar lite..tittar ut genom fönstret och tänker tillbaka.

Det sitter en gammal gumma
med ett uppslaget album och ser.
Hon pekar med fingrarna krumma
och stilla i minnena ler.

Det är foton blekta och matta
från förra seklets mitt
och andra fräscha och glatta
moderna i färg och snitt.

Det där är farmor hon nickar
i silkesschallet med frans
och gubben som bistert blickar
är farfar i rättarekrans.

Så vänder hon bladen sakta
och minnena strömmar på,
klenoder att trofast vakta
i en värld som ofta är grå.

Det är bilder av stormande lycka
när livet var glädje och fest,
men också när man fått smycka
en kista, när döden var gäst.

Försiktigt sitt album hon stänger
och knäpper dess gammaldags lås.
En andaktsfull stämning sig tränger
uppå, för stor att kunna förstås.

Jag är tacksam att en gång fått dela
det här som jag satt på pränt.
En stämning så stor att det hela
gav känsla av rikt sakrament.



image312

Ibland blir det svårare än någonsin att lämna gården.....







Detta var vad jag såg när jag öppnade rullgardinen i morse



Jag gör som jag brukar...jag vandrar ensam genom byn



tar adjö av min Farbror på andra sidan..vilket blir svårare och svårare




Vinkar till gården..min gård



där på den andra sidan



Hej då byn...min by



hej då björken



Nu ska gården sova..och jag vidare mot nya djärva mål....

Hösten kommer med stormsteg nu....

Här hemma på Söder igen...stora kontraster...

I morgon vänder jag på ett par dygn och jobbar natt

I höst har jag mycket roligt inplanerat....hösten går bättre då va...

Mammatid

En härlig dag med mamma...



i ett höstligt vackert norrland



vi fyller på garnförrådet



Ringer runt till släkt och vänner så mor får prata.

Det blir lite ensamt ibland säger hon...




Till våra anhöriga som slummrar i mullen bäddar vi med ljung









Gott att fika på cafe kronan...



Här hemma har husse och Molly klyvt ved....

ja Molly har väl mest sparkat boll.

När jag kommer hem plockar jag in lite av den blomsterprakt som är kvar så vi kan njuta av den






I sommar fick jag av min morbror G jättefina tavlor..som är gamla gamla...





Dom har hängt i huset bakom berget där mamma bodde när hon var en liten liten flicka...

hon minns att hon låg och tittade på dom när hon var sjuk i scharlakansfeber...

Tack Gunnar och Inger för dom....kära värda mycket för mig








Nytt i Bloggen och " Hem till gården "

Jag har gjort en del omstruktureringar när det gäller bloggen.

Försökte koppla ihop min blogg med pyrobrittsbloggen som legat i träda, men det gick inte så bra utan blev mest rörigt.

Så nu har jag beslutat att ha två bloggar.

I denna pyrobrittsblogg kommer jag att skriva om Holmträsk om gården och allt som hör därtill.

I min andra Blogg " Vildros och glitteoga " blir det under Kategorierna

Mallorca
Resor
Dikter Foton
Allmänt

När jag flyttat om i inläggen så har tyvärr alla fina kommentarer jag fått tidigare under åren försvunnit, men jag har dom i mitt hjärta


så i denna blogg blir det bara Gården och allt runt den


Nu åker vi upp ..upp för att stänga gården för vintern...vårdplanering för mor och lite dyrbar tid med en del andra



Ja just så är det....var jag går i skogar berg och dalar, följer mig en vän jag hör hans röst



Väl osynlig är han men han talar , talar stundom varning stundom tröst



Allt som här mitt hjärta kan bedröva känner han och tröstar mig igen.



När långt borta tycks mig vännen kära, jag då minns hans ord: En liten tid, sen en tid igen

och jag är nära, då blir åter fröjd och frid.





så går jag och gnolar när jag går i skog och mark där uppe i norr, och rösten som följer mig det är min fars röst som alltid talar till mig så tydligt när jag rör mig i min fars fotspår.

Dagarna mörkna



Doroteablommorna....En Norrländsk stolthet

Blommade på gården hela sommaren







En annan skönhet som njöt av Norrland






och nog är hon väl en liten beauty




och när maken kom upp så slet han med trädfällning



en del ramlade ut i sjön




vilket slit




Men träden blir till



klappar som ska bli till ved



DieselDoris tjänstgjorde...och DieselDoris får vara kvar och jobba


Men min trotjänare " Benny" han får gå i pension nu...Tack du för alla härliga turer,


Sommaren försvann i periferin




Nu mörknar det minut för minut



Det regnar i Stockholm ...och det regnar i Holmträsk




och gården väntar på att vi ska komma upp och bädda för vinter...

Sommarens sista dag på gården



Den sista dagen på gården innehöll det mesta...till och med en riktigt gigantisk brasa...för pyrobritt


Som alltid så lämnar jag gården med en hel säck av diverse känslor....När allting blommar



och mina trädgårdshallon som i det närmaste var klar att plocka...dom fick jag lämna




men den sista dagen , och den sista grsäsklippningen




Sista båtturen



Bad på bryggan och t.o.m middag på bryggan



Kaffekalas med tårta för min kära farbror som i dagarna fyller 88 år...och min faster som i morgon fyller 85



sen plockade vi ner flaggan

Lite vemod i hjärtat och lite sliten efter en hel del jobb under veckorna som gått



sa hej då till lilla ån...ett litet samtal med mor och löfte om att komma tillbaka för att ställa i ordning för den höst som kommer så småningom....



men inte ännu...nu är det mycket jobb ett tag och sen lite gemensam semester för oss båda...


I fädrens spår




"Det guppade läskigt när man åkte efter Norrlandsvägarna " Sa Palme på 70 talet. Det gupppar fortfarande efter en del vägar häruppe

Mamma och jag åker på tur i hennes barndomsspår



En fin gammal stuga som hon så väl känner igen och minns



Den gamla järngrytan där det kokades kanske ost och messmör...den står där nu oanvänd

och mamma minns....

blir nostalgisk , och jag rörs av det hon berättar



varför och vad ....vet ej




På denna plats stod " Farbror Hermans" stuga...."

Så ofta vi hälsade på honom när vi var små , där han bodde i sin dragiga stuga helt ensam



Nu växer Rallar rosorna fritt där hans hem , hans stuga och hans utedass stod...som man så väl minns.



Minnena kommer så ofta till mig ...Nu är allt borta jag fattar det ej...



men sen när vi vandrat i minnenas alle, då är vi nöjda och glada och åker hem och



provar bröllopsklänningen som vi sedan tillsammans fållar.

En lycklig dag tar slut.



En del tycker det är märkligt, rent av konstigt att jag väljer varje sommar att så många veckor stanna ensam här uppe..när mannen måste vara hemma och jobba.

För mig är det inte konstigt alls.

För mig är det mera märkligt och konstigt att man inte vill spendera tid och samla på minnen med nära och kära som tiden rinner ifrån


Juli 2011

En vecka på gården är slut



Jag har inga gröna fingrar, men Mor godkänner mina perenn rabatter









Humlen är uppbunden och ska växa nu så det knakar



Hallonbusken är grön och fin


Husse och Molly njuter på sjön..Trodde aldrig det skulle gå att laga den trasiga båten men....hjärtat kan..



och min uppmärksamme kusin i Thailand ser säkert att mamma har i handen en påse tekakor och munkar

från 50 tals Cafet i Grannbyn.

En härlig vecka på gården är slut.

Det är alltid väldigt mycket att stå i där uppe, och vi får verkligen påminna varandra om att stanna upp och njuta av det vackra.

Men vi blir duktigare och duktigare på att göra det, i takt med att mycket av det akuta som behövde göras är gjort.


Nu väntar jobbet igen...Men så snart det går åker jag upp igen.

Jag vill vara med min mamma så mycket jag kan.

En liten sväng till gården

För att klippa gräs, och laga båt, och fixa bryggan som är sönder, och måla fönster , och umgås och hämta hem mamma, och städa och putsa fönster och.........

listan kan göras hur lång som helst.

Att ha ett ställe så långt hemifrån är inte alla gånger helt enkelt.

Inte bara att åka upp över helgen , utan det kräver planering för att få ihop det.

Varför väljer man då att ha ett sommar ställe så långt borta kan man fråga sig.

När min far dog, och mor var tvungen att flytta så kändes det för mig som en omöjlighet att vi skulle göra oss av med mitt bardomshem.

Att bara ge upp allt som mor och far slitit ett helt liv för...Nä det kunde jag bara inte med.

Så länge min mamma finns kvar så vill jag försöka driva gården, så gott det går, trots att det är förknippat med en hel del jobb...

Men även en del kära och roliga betsyr...



Nån trädgårdsexpert är jag inte , och har aldrig utgett mig för det heller ( det är så många andra som kallar sig experter så )...men i mors gamla jordgubbsland har jag gjort en perenn rabatt med ram av stockar som pappa
sågat...

Ett kärt nöje...och lagom..



Gräset var högt när vi kom...och eftersom det är en ganska stor yta att klippa så tar det sin lilla tid.

Men Molly har hitta rätt på sin älsklingsboll



och tar tar ett primiärdopp i sjön...Det gick utomordentligt att bada här också sa hon.



Vi fikar nybakad chockladkaka ute, för solen värmer, det blåser en svag bris och flygfäna är någon annanstans.
peppar peppar..



och ...vad en liten gumma kan gnooo

Maj 2011


Midsommar snart bröllopsdag och Björndag



En trollsk midsommarnatt i Holmträsk......kan vara underbar




när älvorna dansar på sjön,

när storlommen sjunger sina karaktäristiska sånger



och stillheten är nästan nästan .....omöjlig att beskriva.




De sista åren har jag firat midsommar med mamma på gården. Så blir det inte i år.

Ska fira med " mina " barn på jobbet eftersom jag jobbar hela midsommarhelgen.

Men i dag på själva Björndagen har jag varit gift med mannen i mitt liv i 17 år.....



Det tycker jag är värt att fira...

Och det ska vi göra också..här hemma på gården

I love you Darling !








Tack för 17 år av vinter sommar höst och vår i mitt liv....med dig





Till dig, du som är fjärd och spegel
Bidande segel, stiltje och vind
Du som är ebb och flod
Eldströmmen i mitt blod
Jag är din!

Till dig, du som är spår i sanden
Eldsken på stranden, molndrakar sju
Du som är lust och lek
Hägrande kust och svek
Det är du!

Till dig, måsarnas vita flykt
Ja, till dig
Sommarljus starkt och tryggt
Ja, till dig, till dig, till dig

Till dig, du är långt bort och nära
Vågor ska bära dig till min strand
Du som är böljesång
Dyningens mjuka gång intill land
Till dig




Renovering som heter duga

Vad är nu detta ?

Jo våran gamla bya skola på byn som är gammal gammal...ska renoveras





och det är ingen dålig byggnad...



Härliga vedsisar och kakel ugnar som fungerar


underbara dörrar och karmar och skafferi som man kan gå in i



Härliga fönster




Riktigt härligt gediget timmer i både tak och väggar



Övervåningen ska renoveras och görs i ordning för folk att få hyra...

Nedervåningen används av jaktlaget och vid byafester....


En ganska mäktig känsla var det att vandra omkring i minnenas alle....

Det kommer att bli sååå bra och det är duktiga bybor som snickrar

Svansjön




Herr och fru Svan....dansar för oss i viken...



En vän i viken är inte fel att ha.

När jag var liten fanns inga svanar på byn...men nu ser man dom av och till




igen

som jag njöt när vintern gav vika i Stockholm....lika mycket njuter jag nu här uppe när jag ser det igen...

Och här uppe är det verlkligen vår.

Hemma i stan går det så fort ...våren är ett par dagar ungefär och sen är det sommar.

Men här får man verkligen följa naturen , och jag älskar det.

Det är tidigt !

Isen går nu ...och det är ett under varje vår

Jag vet inte att jag varit med om att isen släppt i April, och jag frågar min farbror B som är 87 år och en levande uppslagsverk.

Nää det minns inte han heller. Däremot minns han när han och hans äldsta bror ( en annan farbror B ) åkte med häst och släde från Hedvattnet över Holmträsk sjön den 9 Maj 1940 !!!!

Men nu går isen och tar nästan med sig våran brygga när det drar...


Vi räddar den i sista minuten


vårbäcken porlar så frisk och klar...


Husse gör fönster på verandan...FIKAPAUS ! ett måste




på hedersplats i köket hänger pappagubben..alltid närvarande...


i mitt härliga lantliga kök gör vi hamburgare i kväll..


när solen går ner i väst....

just när jag var klar med städningen av köket kom Molly in och skakade av sig all den sågspån som hon rullat i....
Ingen big deal Matte....varför är du sur...


Vi har nytt bredband här uppe..NET 1...funkar bra...




och ny LED Tv..så när det skymmer kryper vi ner i soffan och tittar på kvällens film...vi ser mycket film här uppe.


Å Pyrobritt då ?...Jo hon får vänta lite....vindarna måste vända lite



jag citerar min Thailandskusin...

"bäva månde all gammfönna".....


och ni som inte kan norrländska kan fundera över det..

Tala närmre

Nyss pratade jag med Mamma !




Det regnar däruppe också och hon hoppas att snön ska regna bort så hon kan gå ut säger hon.

Jag har det bra här...Får god vällagad mat och jag behöver ju bara 1 rum...Behöver inte mera...men

nog är det lite ensamt allt.

" Det är bra att du ringer " säger hon.

"Jag längtar efter att prata med min familj, det finns inte så många jag kan prata med här "

" Jag kommer snart mamma"....säger jag.

Jag har bokat flygbiljetter nu. Jag kommer upp och hälsar på , hälsar på min bror och min Fia, och så kommer jag till dig mamma

" Det blir bra" säger hon. ....Jag har ju nya skor vet du, dom du köpte när du var här, då kan jag ha dom, har inte haft dom så mycket i vinter, har inte varit ute så mycket vet du "




Sen säger jag att till sommaren ska vi vara på gården. Kanske om det går ska vi baka tunnbröd igen.





DET BLIR JÄTTEKUL !

" Vi hörs snart igen mamma" säger jag.


å mamma är glad när vi lägger på


Ett litet telefonsamtal kan göra en ganska mörk och dyster dag till något helt annat....och inte är det särskilt märkvärdigt att lyfta luren och ringa ett litet samtal





Ge oss år tillbaka




Tittar ni också på gamla svartvita foton , blir nostalgisk och önskar år tillbaka?

Hur mycket skulle jag inte önskat att få se min farmor och farfar igen

RSS 2.0